Bygdegården – en viktig resurs i kommunens krisberedskap

Det är uppenbart att en god krisberedskap blir allt viktigare. Fler behöver bidra för att så många som möjligt ska kunna klara sig på egen hand. Södermanlands 27 bygdegårdar spelar en viktig roll i närsamhället och är viktiga om elektriciteten skulle försvinna undre en längre tid, vid stormar, skogsbränder, översvämningar och pandemier.

Erfarenheter från den stormiga hösten 2019 visar att bygdegårdarna spelar stor roll för såväl snabba och effektiva hjälpinsatser som hjälp och stöd till människor som drabbas.

Stormen Alfrida och branden i Västmanland

Under stormen Alfrida 2019 och många stormar dessförinnan öppnade bygdegårdar upp och bistod såväl myndigheter som enskilda. Många blev strömlösa och kom till bygdegården för att laga mat, ladda telefonen, duscha, få värme och gemenskap.

Branden i Västmanland 2014 samt de många skogsbränderna sommaren 2018 är andra exempel då närliggande bygdegårdar erbjöd mat och rum för återhämtning, möteslokaler för att planera släckningsarbete samt utrymme att lagra materiel till brandområdet.

Lokala sambandscentraler

Bygdegårdarnas finns ofta på landsbygden där det inte finns andra kommersiella eller offentliga lokaler. Om fler bygdegårdar får hjälp att installera reservkraft kan fler bidra mer och bli sambandscentraler för såväl bränder som elavbrott och Missing Peoples viktiga arbete.

Kopplat till Coronapandemin kan bygdegårdarna bistå vid isolering och om verksamheter behöver flyttas för att undvika smittspridning. Bygdegården kan också fungera som stöd till fältsjukhus eller som lagerlokal för sjukvårds- och skyddsmateriel. 

MSB:s anvisningar till kommuner pekar på vikten av bättre och starkare samverkan med civilsamhället. Samverkan ger goda resurser för att skydda riskgrupper, t.ex. samordna inköp och leverans av mat till hemmaisolerade äldre.